Trots lång erfarenhet av vad fukt kan ställa till med byggs nya hus som drabbas av mögelproblem.
Mögel i hus är allvarligt hot mot vår hälsa. Det känner de flesta till. Själv är jag uppväxt i ett mögelhus. Konsekvensen av det är att jag har utvecklat astma. Därför ligger ämnet mig varm om hjärtat.
De flesta hus som byggs idag är okej. Det finns tillräcklig kunskap hos de flesta entreprenörer som upp nya husgrunder. Men ändå slarvas det emellanåt. Allt ska gå fort och vara billigt. Den största bristen är att hus byggs på olämpliga ställen. Ställen där vatten rinner till istället för bort. Det ställer stora krav på utförandet. Marken måste dräneras ordentligt. En ordentlig dränering är att gräva djupt, schakta bort jordmassor och återfylla med makadam. Djupet ska vara minst en och halv meter. Är marken vattensjuk eller vatten rinner ner mot tomten behövs ett ännu större djup.
Många tycks tro att en betongplatta inte behöver dräneras med riktiga dräneringsrör. Det är helt felaktigt. I vissa fall behövs inte dräneringsrör men det behövs i de flesta fall. Dräneringsrören ska leda bort regnvatten till en brunn. Vatten ska inte samlas runt betongplattan. Vatten som samlas runt betongplattan innebär problem. Isoleringen suger tillviss del upp vatten. Om isoleringen tillförs vatten kan isoleringen inte torka ut. Den blir vattenmättad. Det innebär i sin tur att betongplattan inte kan torka ut ordentligt, eftersom isoleringen inte är torr.
Trots alla problem med betongplattor, alla husgrunder har sina svagheter, finns det fortfarande byggare som tror att 0,2 byggplast är tillräckligt att lägga på en våt betongplatta för att hålla fukten borta från huset. Även om byggplasten är godkänd är så det ingen fuktspärr. Det är bara en ångspärr. Den släpper igenom fukt. Om den inte släpper igenom fukt, kommer fukten att leta sig ut i regelstommen. Detta beror på egenskaper som material har. Alla material strävar efter en jämn fuktbalans. Om trä eller betong tillförs vatten på en punkt kommer med tiden fukten att leta sig ut i hela brädan eller betongplattan. Det är fysikens lag.
Trots att det finns bättre metoder används inte alltid dessa. Det säkraste är att gjuta in värme i golven, golvvärme. Många väljer detta alternativ och det är bra. Mindre bra är att alla inte väljer detta.
En betongplatta ska vara fuktspärras. Det görs med en Platonmatta. Platonmattan har små upphöjningar som gör att det bildas en luftspalt mellan betongen och mattan. Längs väggarna läggs sedan en liten öppning med galler där fukten kan vandra ut. Kan låta som en risk att låta fukt komma ut i bostaden. Men eftersom nybyggda hus idag har bra från och tilluftsventilation är detta inget problem. Fukten transporteras ut ur huset genom ventilationen. Om alla byggare bygger efter den kännedom som finns skulle många hus inte bli sjuka. Sjuka hus leder till att människor som bor där också blir sjuka.
